Kapitel 21

När jag tänkte på att jag skulle få privatlektioner med Justin, blev jag glad. Men när mamma fick reda på det, blev hon inte särsklit glad.

-"Hur kunde du bli religerad?" Hon var riktigt arg.

-"Mamma, jag har sagt det över fem gånger nu!" Mamma la huvudet i handen.

-"Jag vet.. jag blir bara så besviken på dig.." Jag skämdes lite över det, men samtidigt visste jag att hon hade gjort samma sak.

-"Förlåt mamma..." Hon suckade. Jag började gå upp till mitt rum.

-"Det kanske är lite dålig tajming att berätta detta men..." Jag stannade.

-"Men...?"

-"Men jag har hittat en ny." Jag fick fundera en stund innan jag förstod vad hon menade.

-"En ny.. vänta menar du en ny? En ny kille?" Mamma nickade. Jag blev lite ledsen, för jag kom att tänka på pappa. 

-"Men.. han bor inte här." Sa hon och kollade ledset på mig.

-"Jaha, var bor han då?" Frågade jag. Hon svalde.

-"I sverige." Hon kollade ner. Jag förstod då att hon hade planerat att flytta hem till sverige. Igen.

-"Va? Så han ska flytta hit väll?" Hon kliade sig i huvudet.

-"Ehm... nej.. jag.. eller vi.. ska flytta dit." Jag trodde jag skulle svimma. 

-"ÄR DU GALEN?? JAG TÄNKER INTE FLYTTA TILL SVERIGE!! NEJ ALDRIG I LIVET!" Mamma såg bedjande på mig. 

-"Men gumman, du får ju tillbaka dina vänner!" Jag visste inte vad jag skulle säga. Hur kunde hon göra så mot mig?

-"Mamma jag har ju min pojkvän här! Du kan inte göra så!" Skrek jag.

-"Ja men..." 

-"Ja men vadå? Va? Ska du bara flyga tillbaka till sverige? Och tänka att jag går säkert med på det, tänker du ens på mig? Har du ens träffat han? Eller kastar du dig bara in i ett förhållande?" Jag kände gråten tränga sig fram.

-"Michelle. Du ska följa med mig till sverige, punkt slut." Hur kunde hon göra så?

-"Nej."

-"Nej?"

-"Nej! jag tänker inte följa med. Jag stannar här med Justin. Jag tänker inte flyga med dig till sverige bara för att du ska få ett förhållande som räcker i kanske några månader. Jag har mitt liv här nu. Du kan inte bara ta det ifrån mig. Inte igen. Inte efter allt som hänt i vårt liv. Jag vill inte åka. Mamma snälla!" 

-"Jag ska prata med Pattie om detta. Jag åker antagligen utan dig." Tårarna började rinna. Hon övergav mig. Bokstavligt talat. Jag gick upp och ringde Justin. Jag berättade vad som hänt och han skulle prata med sin mamma och se om jag fick stanna. Jag gick ner där nere igen, för jag skulle hem till Justin. Jag hade redan packat alla mina grejer, och Justin skulle komma över och hjälpa mig köra iväg allt. När jag kom ner mötte jag mammas blick.

-"Du är fan inte mycket till mamma." Sa jag och sen gick jag ut. Hon svarade inte, hon brydde sig knappt. Jag kunde inte fatta att hon gjorde så. När Justin kom satt jag ute och grät. Han gick fram och kysste mig. Jag la in väskan i bilen, sen hämtade vi resten av sakerna. Efter ungefär 20 minuter körde vi hem till Justin. Ingen av oss sa något på hela vägen. När vi stannade utanför hans hus bröt han äntligen tystnaden.

-"Mamma sa att du kan stanna så länge som du måste." Jag började gråta. Jaag ville inte stanna här, jag ville bo med mamma! Men inte i sverige. Samtidigt ville jag inte bo med henne, hon krossade mitt hjärta. Min mobil plingade till och det stog mamma på displayen. Hon skrev att hon åkte imorgon, så om jag skulle hämta Tycoon så fick jag göra det nu. Jag skämdes ännu mer nu, hur kunde jag glömma min hund? Justin körde mig tillbaka och jag gick in i huset.

-"Tycoon, kom hit!" Ropade jag. Han kom springande med kopplet i munnen och mamma kom efter.

-"Älskling..." Sa hon och kollade på mig.

-"Kalla mig inte det!" Sa jag och blängde på henne.

-"Jag vill inte detta ska hände, kom hem igen!"

-"Nej mamma! Jag tänker stanna hos Justin. Pattie kommer ta hand om oss. Du kan ju ta och lära dig av henne." Sen gick jag.

De första dagarna hos Justin var plågsamma. Jag var orolig och ledsen hela tiden. En dag fick Pattie ett samtal och hon ville prata med mig direkt. Jag kunde aldrig ana vad som hade hänt...

_____________________________________________________________________________

Börjar bli dålig på att skriva :(  

Kapitel 20

Jag vaknade av att något mjuk slickade mig i ansiktet. Jag kollade upp och där satt Tycoon. 

-"Aaaw gubben! Ska vi ta en promenad? Ja, hoppa ner så kommer jag." Jag reste mig och Tycoon hoppade ner. Jag gick och på mig mjukisbyxor och ett linne. Justin sov fortfarande. När jag kom ner från trappan kom Tycoon springande med kopplet i munnen. Jag kunde inte hjälpa att berömma honom med en godis. Vi gick ut en runda vid stranden, vilket var riktigt dumt att göra utan mobil. För inom kort flockades papparazzin runt mig och frågade om Justin. Jag bara gick vidare, för jag orkade inte svara. En som ialla fall gillade detta var Tycoon, som sprang och hälsade på alla. Men till slut blev det för mycket och några trampade på Tycoon, så jag lufte upp honom och sprang hem. Inte ens när jag var halvvägs hem lugnade det ner sig, och jag började bli rädd. Jag smällde igen dörren och Justin vaknade.

-"Varför smäller du så i dörren?" Frågade han. Jag pustade ut och satte mig i hans knä.

-"Aldrig i mitt liv att jag går ut igen utan mobil. Jag fick springa hem!" Justin kramade om mig.

-"Vad sa dom då?" Frågade han och kysste mig på kinden.

-"Dom undrarde hur du mådde. Och jag svarade inte. Jag vet inte ens hur dom kom på det." Justin ryckte på axlarna och puttade ner mig på soffan. Jag skrattade och drog honom mot mig. Vi låg där länge och kysste varandra, ja, ändå tills Tycoon kom upp och ville vara med. Så vi låg där alla tre och bara chillade, såg på tv. Sen bestämde vi oss för att gå ner till stranden igen. Jag var lite tveksam, men nu var ju Justin med. Så vi gick och badade, till och med Tycoon älskade vattnet. Så blev det kväll, och det började bli mörkt, så vi gick hem. Jag hade fått en tillsägelse i skolan, och dom sa att om jag hamnar i bråk med Mikki igen blir jag religerad. Och då skulle inte mamma bli så glad. Men jag hade lite tålamod och lät ingen köra med mig, inte ens lärarna. Jag var tydligen "uppkäftig" på lektionerna och hade blivit utkastad flera gånger för att jag skrattat. Jag gick på samma skola som Justin gick på innan, så alla lärare visste vad dom hade att göra med. För både Justin och jag var bråkstakar, och skrattade hela tiden. Vilket inte var så omtyckt hos lärarna.

Jag rusade iväg in i klassrummet. Jag var sen. Men vi hade engelska, och engelskläraren tyckte om mig, så det var lungt. Jag gick in och satte mig bredvid Mariah. Mikki tittade argt på mig hela tiden, vilket inte störde mig alls. När lektionen var slut hade vi långrast, så jag skulle ut och spela bakset. Men innan jag ens kommit halvvägs på planen ställde sig Mikki framför mig. Jag himlade med ögonen och försökte gå förbi mig. Hon stod där med ett hånleende.

-"Jag vet att du har pojkvän." Log hon. Jag ryckte på axlarna.

-"Och?" 

-"Och jag vet att det är Justin Bieber." Hon log ännu mer nu.

-"Jaha, och?" 

-"Och jag kommer berätta för alla på hela skolan." Jag började skratta.

-"Och? Det är väll inte mitt problem?" 

-"Jo, det är det faktiskt. Jag kommer säga det till alla Beliebers här på skolan.. Och dom kommer HATA dig."

-"Inte mitt problem." Jag började gå. Då smällde hon till mig i ryggen så jag tappade andan. Jag vände mig om och utan att tänka mig för gav jag henne en rak höger och gick hem. När jag kom hem var Justin allt förutom glad. Han blängde på mig och jag gav honom en sur blick.

-"Du har blivit religerad från skolan! Hur lyckades du med det?" Jag fick bita mig i läppen för att inte börja svära och skrika.

-"Mikkis fel. Hon höll på hela tiden. Idag slog hon mig i ryggen så jag tappade andan, vad skulle jag göra? Jag blev skit sur!" Jag var så arg att jag fick tårar i ögonen. Då såg jag ett leende smyga sig fram hos Justin. Jag kollade undrande på honom.

-"Vi är precis likadana. Jag Älskar dig, och du påminner mig hela tiden varför." Sa han och kysste mig. Jag log, detta var en sida hos Justin jag inte kände igen. Men jag gillade den.

-"Var ska jag nu gå i skolan då?" Frågade jag. Justin ryckte på axlarna och kysste mig.

-"Du får gå med mig." jag log och kysste honom. Skolan skulle vara mycket roligare nu!

_____________________________________________________________________________

Japp nu kom kapitlet :D

Kapitel 19

När vi äntligen fick åka hem var båda trötta och vi la oss i sängen så fort vi kom innanför dörren. Jag kunde inte somna, det kunde inte Justin heller. Vi tog upp våra mobiler och han gick in på twitter, jag kollade vilka låtar jag hade. När jag hade sökt igenom en lång stund hittade jag en som jag inte hört på år. "Hips don't lie" av Shakira var det, och jag startade den. Justin kunde den, så han sjöng killdelen och jag tjejdelen. Det var så himla kul när han försökte göra en sån mörk röst, fast det gick inte så bra. Plötsligt kom jag på att det var skola imorgon. Vi hade börjat på en fredag, vilket aldrig skulle hända i sverige. Men, här var visst allt möjligt.

Jag var redo att åka till skolan redan en halvtimme innan skolan började. Mariah var sjuk, så jag fick klara mig med Ryan och Chaz idag. När jag kom till skolan stod dom och spelade basket med några av sina kompisar. Ryan och Chaz kom fram och kramade om mig och frågade om jag ville vara med. Jag sa visst och vi delade upp oss i lag. Jag va med Ryan och Chaz. Vi spelade en stund, dribblade mest när jag såg en stor chans att göra mål. Jag sköt, fullträff. Killarna blev som galna och lyfte upp mig på sina axlar. För precis nör jag gjort mål gick ringde det in. Vi vann. Jag förstod inte varför det var så himla bra.

-"Asså, vi har aldrig vunnit innan. Och så kommer du och gör mål direkt. Helt sjukt." Jag bara skrattade och skakade på huvudet. När vi satt där och hade trevlig kom dom där tjejerna fram. 

-"Inte dom igen..." Viskade jag till Ryan och han himlade med ögonen. 

-"Hey Ryan!" Sa tjejen som hade ryckt mig i håret. Jag blängde på henne och hon blängde tillbaka.

-"Vill du hänga med till stranden idag? Vi hade så kul förra gången ju!" Sa hon. 

-"Ehm... vem är du nu igen? Jag känner inte igen dig alls, vad heter du?" Jag fick kämpa för att inte börja skratta. Hon blev riktigt arg.

-"Men, Ryan! Det är ju jag, Mikki!" Ryan bara skakade på huvudet. Tjejerna blev skitsura och gick därifrån. Jag gav Ryan en high-five. 

På rasten spelade jag basket igen. Och vi vann, igen. Efter ett tag kom Mikki fram till mig. 

-"Du, kom med här." Jag släppte bollen och följde efter.

-"Vad vill du?" Frågade jag.

-"Jag vill att du håller dig borta från Ryan!" Nästan skrek hon.

-"Han är min bästa vän, du kan inte tvinga bort mig." Sa jag och vände mig om. Hon tog tag i min arm.

-"Du kommer få problem." Jag vände mig om.

-"Den ända som kommer få problem är du om du fortsätter visa ditt fula fejs för mig." Hon stirrade på mig. Sen slog hon till mig i ansiktet. Jag fick hålla tillbaka för att inte smälla till henne ännu hårdare.

-"Jag tänker inte sjunka till din nivå." Sa jag och gick min väg. Ryan kastade bollen till mig.

-"Jävla fegis!" Skrek hon. Jag vände mig om, gick en bit närmare henne, sen kastade jag bollen. Den träffade hennes näsa och hon började blöda. Hon började gråta och hennes tjejkompisar sprang fram till henne. Jag bara gick därifrån. Alla killarna kom fram och gav mig en klapp på axlen och sa bra jobbat, jag bara skakade på huvudet. Men jag kom inte undan så lätt. Mikki sa till rektorn och jag fick förklara allt. 

-"Ja du Michelle. Du kan inte hålla på så, det förstår du väll?"

-"Vadå hålla på så?"

-"Ja, prata skit, kasta bollar, mobba..." jag gapade. 

-"Vad är det du sitter och säger? Aldrig i mitt liv att jag skulle hålla på så! Ja, jag kastade en boll i Mikkis huvud men hon lämnar mig inte ifred! Hon gav mig en bitch slap för att jag umgås med Ryan!" Rektorn stirrade på mig under mitt lilla utbrott.

-"Jaa.. om jag hade vetat att det var så.. jag tror inte du ljuger, Michelle. Dock vet jag nu att Mikki ljuger. Tack för din hjälp. Du kan gå hem nu." Jag förstod inget men gick hem. När jag kom hem kollade Justin lite besviket på mig.

-"Vad?" Sa jag argt. Jag var fortfarande irriterad över att Mikki ljög.

-"Du hamnade i bråk ANDRA skoldagen?" 

-"Jag kan inte hjälpa att hon är på mig!" Justin suckade och gick fram och kysste mig, långsamt, passionerat.

-"Det är därför jag älskar dig." Viskade han. Jag bet i hans läpp och han skrattade. Vi la oss i soffan och han kysste mig länge, länge. Tillslut somnade jag.

_____________________________________________________________________________

Såja, detta inlägget skrev jag bara för att en tjej bad mig :) och du vet vem du är ;)<3

Kapitel 18

Justin hade börjat få kramper på nätterna. Han hade ont i öronen och hörde ljud hela tiden. Jag var riktigt rädd. Något var absolut inte rätt. En natt sov han lungt. Så jag la mig nära honom och han andades tungt. Plötsligt började han hosta, och han fick knappt luft. Jag visste inte vad jag skulle göra, när han började hosta upp blod. Han skrek och jag grät. Jag tog hans mobil och ringde 112. 

-"112 vad kan jag hjälpa till med?" Svarade en kvinna.

-"M..min pojkvän h...hostar blod och jag v... kan ni skicka en ambulans jag är bara 16.. jag kan inte köra.. snälla skynda.." Klämmde jag fram mellan tårarna.

-"Okej, jag skickar en ambulans genast. Fortsätt prata med mig. Vad heter din pojkvän?"

-"Ehm.. Justin.." Snyftar jag.

-"Justin? Okej. Efternamn?"

-"Ehm.. Bieber.." Jag märkte att kvinnan blev förvånad.

-"Okej, ambulansen kommer om bara en liten stund. Har detta hållt på länge? Har det hänt tidigare?" 

-"Ja det har, asså.. han har mått dåligt och haft mardrömmar och sånt, men idag blev det värre... han började hosta nu för en stund sedan och det kom blod och.. jag vet inte vad jag ska göra snälla hjälp mig.."

-"Har han blivit undersökt av en doktor?" 

-"Jaa, men han sa det var influensa... " Jag vände mig om och kollade på Justin. Han låg och grät och skrek. Jag tapapde telefonen och rusade fram till honom. 

-"Justin.. Justin.. herregud Justin vad händer..?" Jag la mig bredvid han och höll om honom. Jag hörde där nere att en dörr smälldes upp, men kunde inte koncentrera mig. Det ända jag kunde tänka va "Dö inte, snälla dö inte..". En gäng läkare kom inspringande och tog Justin och la upp honom på en bår, men jag vägrade släppa honom. En av läkarna försökte prata med mig men jag lyssnade inte. Jag vägrade släppa taget om honom. Jag skrek och slog på läkarna men på något vis fick dom mig att släppa och rusade iväg med båren. En av läkarna la mig över axlen och bar ut mig. Sen satte han ner mig vid en personbil och puttade in mig. Vi körde snabbt efter ambulansen och jag skrek nästan hela vägen. När vi stannade utanför sjukhuset tog läkaren tag i mig. Han var ung och snygg, men han såg väldigt irriterad ut.

-"Nu lugnar du ner dig! Han mår bra, och jag fattar att du är rädd. Men du måste lugna ner dig! Du stressar alla. Sluta skrika och sätt dig i väntrummet." Jag slutade gråta och gick iväg till väntrummet. Efter ungefär en halvtimme kom en av läkarna fram. 

-"Vi vet orsaken till allt detta nu. Han har blivit... vad ska man säga sjuk i lungorna och det var därför han hostade blod. Han har även fått i sig någonting som har gett honom mardrömmar, vilket är väldigt ovanligt men det händer. Vad mardrömmarna handlar om har inget med maten att göra. Hursomhelst, så kommer han vara härifrån om två dagar." Jag blev så lättad att jag kramade om doktorn, som ironiskt nog var samma som precis skällt ut mig.

-"Tack! Kan jag träffa honom nu?" Han nickade och ledde mig till rummet. Justin hade röda ögon från att han hade gråtit så mycket. Jag gick fram och kysste honom.

-"Om du inte var så glad för mar hade detta aldrig hänt din klant!" Skrattade jag. Justin log och tog tag i min hand och höll den hårt. Jag kände tårarna var påväg men kämpade för att inte gråta. Pattie, Scooter och Jaden kom in. Scooter gick fram och gav Justin en kram. Medans Jaden, Scooter och Justin pratade kramade Pattie om mig.

-"Hur mår du? Du ser hemsk ut." Jag skrattade och ryckte på axlarna.

-"Jag var bara så himla rädd." Pattie nickade och kramade om mig igen. Jag var verkligen glad att det inte var mer allvarligt och kunde knappt vänta tills vi fick åka hem igen.

_____________________________________________________________________________

Haha jaoo hittade på lite sjukdomar :P<3 TACK FÖR ATT NI LÄSER :D

Kapitel 17

Jag hade varit vaken i omgångar för att Justin hade haft mardrömmar och skrikit. Han hade väckt sig själv också, så han hade inte heller fått mycket sömn. 

-"Jag tror att det är något som stör dig Justin." Justin kollade på mig trött.

-"Ja, det tror jag med.." Sa han.

-"Vad har drömmarna handlat om då?" Frågade jag, men Justin hade inget svar.

-"Om, asså det låter sjukt men det har handlar om att Mariah trillar ner och dör..." Jag ryggade bakåt och kollade oroligt på honom.

-"Det kanske inte är så bra att jag umgås med henne mer..." Justin satte sig upp och tog min hand.

-"Jo, men vi kanske ska bjuda över henne. Jag menar så ni kan prata om det, jag vill att du ska må bättre så att jag kan sova." Justin skrattade lita tyst. 

-"Men jag pratade med Mariah för ett tag sedan och hon sa att vi skulle mötas, så jag ringer henne och går och möter henne vid stranden." Sa jag och reste mig upp. 

Jag väntade på stranden i kanske 2 minuter innan jag såg henne komma gående. Hennes bruna hår var riktigt vackert. Jag gick fram till henne, och Tycoon hoppade på henne direkt. 

-"Hej lilla vännen! Vad du va sööt!" Jag skrattade och Mariah reste sig upp.

-"Kom, vi går hem till min pojkvän. Och, ehm, du kanske borde veta vem han är. Det är Justin Bieber." Mariah stannade upp.

-"DEN Justin Bieber? HAHA jag har inte sett honom sen Marit föll av klätterställningen i 3:an!" Jag suckade lättat och vi fortsatte gå. När jag öppnade dörren satte sig Justin upp. När han såg Mariah gapade han sen hoppade han upp från soffan.

-"Mariah!" Sa han och gick fram och kramade om henne.

-"Justin! Det var längesen!" Dom skrattade och hade allmänt kul. Jag var bara glad över att Justin inte skulle ha mer mardrömmar och att jag skulle få sova. I alla fall trodde jag att det skulle få sova...

_____________________________________________________________________________

Ja, inte bästa kapitlet menmen <3 

Kapitel 16

När Justin kom skyndade jag mig in i bilen för att ingen skulle se vem jag åkte med. När jag stängt dörren lutar han sig fram och kysser mig på munnen.

-"Hej!" Sa jag och log.

-"Hej, hur var det?" Frågade han. 

-"Super, jag träffade en tjej som heter Mariah och vi blev ganska bra vänner. Vi ska mötas här imorgon." Justin såg lite orolig ut. 

-"Vad hette hon i efternamn?" Jag förstod inte varför han undrade det.

-"Jag tror hon hette.. mm... McNielsen tror jag. Hurså?" Justin harklade sig och startade bilen. Jag petade han på armen och han tog ett djupt andetag.

-"Jo, jag bara tyckte att jag kände igen namnet, för det var någon som blev allvarligt skadan när jag gick i 3an, så det kanske va hon. Men jag vet inte." Jag lutade mig bak i sätet och tog upp min mobil. Jag hade nyligen skaffat twitter, och hade redan över 60'000 som följde mig. Jag kollade igenom min lista och följde några, och twittrade "På väg hem från skolan, bra dag men nu ska det bli skönt att få komma hem!" Efter bara 2 minuter kom det en massa svar. Jag la undan mobilen och Justin körde in på uppfarten. Han verkade trött och hade rosiga kinder så jag började bli orolig för honom. Vi hoppade ut ur bilen och så fort vi kom innanför dörren la Justin sig i soffan och blundade. Jag gick fram och kände på hans panna, den var riktigt varm.

-"Justin, jag tror du håller på att bli sjuk." Han gnuggade sig i ögonen och satte sig upp.

-"Nej, jag är inte sjuk, jag mår bra... fast kan du ge mig en huvudvärkstablett?" Jag la huvudet på sne och höjde ögonbrynen. Han suckade och kollade mig i ögonen.

-"Okej då, du hade rätt, jag mår inte så bra.. kan jag få den huvudvärkstabletten nu?" Jag nickade och kysste honom på pannan.

-"Nehej, ingen kyss på munnen?" Sa han lite irriterat. 

-"Vill inte bli smittad, men du kan få en slängkyss om du vill?" Sa jag och hånlog. Han suckade och la sig ner igen. Jag hämtade ett glas vatten och tog en brustablett till honom, sen plockade jag upp Tycoon som hade hoppat runt mig ändå sedan jag kom hem. 

-"Jag går ut en stund med Tycoon." Sa jag och tog på honom ett koppel. Justin sträckte bara upp sin hand och vinkade, så jag gick ut. 

När jag kom tillbaka sov Justin, och Tycoon var lika trött så han gick och la sig i sin korg. Jag visste inte vad jag skulle göra, så jag letade upp Mariahs nummer i katalogen vi fått. Det gick fram signaler men ingen svarade. Jag la ifrån mig telefonen och precis när jag började gå ringde det igen. Jag ville inte väcka Justin så jag kastade mig på den och svarade snabbt.

-"Hej, det är Michelle." 

-"Hej Michelle det är Mariah! Förlåt jag hann inte svara, ville du  något speciellt?"

-"Nja, jag har bara ganska tråkigt, för Ju... ehm min pojkvän är sjuk, så jag undrade om du ville göra något lite senare? Min hundvalp vaknar nog snart så jag måste gå en runda med honom då."

-"Visst, det går bra. Ehm, ska vi mötas vid glasskiosken på stranden? Du kan ringa när den vaknar."

-"Ja, då ringer jag dig sen! Hedjå!"

-"Hejdå!" Det var skönt att ha mer än killar att prata med, jag hade kännt mig lite ensam på senaste tiden, dem ända tjejerna jag hade pratat med var min mamma, Pattie och Mama J och dom var vuxna, så jag hade ingen att prata tjejsnack med. Men med Mariah var allt det ändrat. Jag rycker till av att Justin stönade där nere och smög ner för att kolla hur han mådde. Han hade tårar i ögonen och snyftade tyst. Jag gick fram till honom och klappade honom på huvudet.

-"Justin, ska vi åka till doktorn kanske? Jag börjar bli orolig, du verkar inte må så bra." Jag såg en tår rann ner från hans kind och jag kysste honom lätt. Han tittade oroligt på mig och andades fort. 

-"Ja.." Jag tog upp min mobil och ringde Justin's mamma, som kom inom kort med en doktor. Doktorn undersökte Justin men kom bara fram till att han hade influensa, bara en lite obehagligare verision. Så Justin fick bara lite tabletter och sen gick doktorn och Pattie. Men tabletterna verkade bara i en stund och jag började tro att det var mer allvarligt...

_____________________________________________________________________________

Förlåt men jag vet inte vad som ska hända mer :( försöker verkligen komma på!

Kapitel 15

Jag var varje dag ute med Tycoon och vi gick långa rundor på stranden med Justin. En dag hade mamma kommit fram till mig och börjat prata om pengar, något jag aldrig hade tänkt på innan. Det var då jag märkte att jag inte hade något att göra med mitt liv. Jag hade mamma, min pojvkän och en urgullig hundvalp. Men sen då? Jag hade ingen speciell talang och kan inte bli känd (känd var ett val eftersom Justin hade kunnat hjälpa mig), så vad skulle jag göra? Jag hade alltid älskat djur, och det fanns en djurpark inte långt ifrån där jag bodde, Justin och jag hade kört förbi den ett antal gånger. Så jag tänkte att kanske det skulle vara en bra framtid för mig? Att jobba med djur som jag älskar och ändå ha nära till Justin. Det var bra, tyckte jag. 

-"Vad tänker du på?" Jag vaknade ur mina tankar. 

-"Va?" Frågade jag. Justin skrattade till.

-"Haha jag sa vad tänker du på?" Log han.

-"Nej jag tänker bara på vad jag ska göra sen..." Mumlade jag.

-"Sen?" Han kollade frågande på mig.

-"Ja, mitt liv, jag är ju inte 16 föralltid, jag måste skaffa jobb osv.. jag funderar på att jobba på zoo." Justin nickade instämmande.

-"Du skulle passa som det. Apa som du är, skulle kunna underhålla alla!" Jag kollade förvånat på honom sen slog jag till han på armen. 

-"Tack för den! Du skulle inte vara så dum där själv, riktigt snygg apa! Skulle kunna bli många apbebisar..." Log jag. Han skrattade och kysste mig på munnen.

-"Men helt ärligt tror jag du skulle kunna klara det riktigt bra." Jag försvann in i min egen värld igen. Skolan skulle börja om ca. 2 veckor, och jag var ganska orolig över vad dom andra skulle tycka om mig. Jag undrade över om jag skulle få några vänner. Och om dom skulle va riktiga. Hur skulle jag kunna veta om jag kunde lita på dom eller om dom bara var min vän för att få träffa Justin? Jag önskar jag fick privatlektioner precis som Justin fick. Men å andra sidan så har Justin knappt några kompisar.

Veckorna gick och det blev skola. Justin hade lovat att köra mig till skolan eftersom den låg en bit ifrån där vi bodde.

-"Tänk om dom inte gillar mig. Tänk om dom uttnytjar mig bara för att få träffa dig?" Sa jag när vi stannade utanför skolan.

-"Ja, det kan bli så. Men jag tror du märker om folk är äkta eller inte. Du märkte ju det på mig." Sa han och log. Jag hoppade ut ur bilen och gick mot expeditionen. Rektorn följde mig till mitt skåp och jag låste upp det. Jag hade riktig tur att jag hade mitt skåp mellan Ryan och Chaz, som kom gående.

-"Hey Michelle!" Ropade Ryan. Jag gick fram och kramade om dom. Ryan gav mig en kyss på kinden, vilket jag tyckte va lite udda men brydde mig inte så mycket om det. Vi tog våra böcker och gick till vår första lektion, matte.

När vi kom in var det fullt av ungdomar där inne. Jag gick och satte mig vid en tom bänk för Ryan och Chaz gick till sina vänner. För att veta vad jag hade att göra med öppnade jag matteboken och började bläddra. Efter en stund kännde jag hur det stod någon och tittade på mig. Jag kollade upp och såg fyra för sminkade tjejer stå och tugga tuggummi.

-"Kan jag hjälpa er med något?" Frågade jag. Tjejerna skrattade och kollade bitchigt på mig.

-"Vad är det mellan dig och Ryan?" Frågade den ena. Jag suckade och tänkte att detta får inte hända.

-"Det angår inte dig." Sa jag och tittade ner i boken. Då lutade sig tjejen mot mig och blängde på mig.

-"Nu berättar du för mig, annars kommer du få seriösa problem, fattar du det?" Jag kollade henne rakt in i ögonen.

-"Det angår inte dig sa jag, och om du inte tar och lämnar mig ifred nu så är det du som kommer få seriösa problem, fattar du det?" Jag såg att hon blev lite orolig men reste sig snabbt och skrattade bort det. Jag kollade ner i min bok igen. Då ryckte hon mig i håret och jag flög upp.

-"VAD FAN HÅLLER DU PÅ MED?" Skrek jag. Alla vände sig om. Tjejerna såg ännu mer rädda ut nu och gick iväg. Jag satte mig ner igen och då kom läraren in. Han var kort och tjock, och sträng. Han började babbla på om något som verkligen inte handlade om matte, när en tjej med mörkt långt hår smällde upp dörren.

-"Sen som vanligt, Mariah. Vilken bra start på den nya terminen. Gå genast och sätt dig bredvid tjejen där borta." Sa han och pekade på mig. Mariah kollade ner i golvet och gick och satte sig bredvid mig. Jag sa hej och hon log mot mig. Jag hade en känsla av att vi skulle bli bra vänner, för vi pratade mycket på rasterna. Efter skolan bestämde vi att vi skulle mötas imorgon, och sen sa vi hejdå. En bra dag blev det i alla fall.

_____________________________________________________________________________

Jaa, har inte uppdaterat på länge förlåt så mycket för det :(